Svensk ordbok 2009, webbversion

u`rskulda sig verb urskuldade urskuldat ur|­skuld·ar●försvara sig genom att an­föra förmildrande om­ständigheter komm.han urskuldade sig med att han inte kände till den nya bestämmelsenurskulda sig (för ngt/SATS) (med ngt/SATS)sedan 1626Subst.:vbid1-891521urskuldande, vbid2-891521urskuldning; vbid3-891521urskuldan