Svensk ordbok 2009, webbversion
verb urskuldade urskuldat
ur|skuld·ar●försvara sig genom att anföra förmildrande omständigheter
komm.han urskuldade sig med att han inte kände till den nya bestämmelsenurskulda sig (för ngt/SATS) (med ngt/SATS)sedan 1626Subst.:vbid1-891521urskuldande,
vbid2-891521urskuldning;
vbid3-891521urskuldan